Medlemmar och vänner i Lidakyrkan söndagen 30 maj

Medlemmar och vänner i Lidakyrkan!

Här får du ta del av May Åkerströms tankar inför denna söndag. Först några ”pålysningar”:

·       Träffpunkt tisdag TISDAG 1 JUNI 10.00 – 13.00.                                      

Välkommen att mötas för samtal, fika, praktiskt arbete eller för att ”bara vara”. Andakt med Hellen Tolf Dahl. Ta med egen smörgås/annat ätbart. Kaffe och kaka bjuds du på. 

·       Gudstjänst i kyrkan söndag 6 juni 11.00. Christina Alstig m.fl. Deltagarantalet är begränsat till 18 personer + medverkande. Blir vi fler så kan man delta från cafeterian.  Enkelt kyrkkaffe.

Ca 12.30 Församlingsmöte                         

Lidakyrkans styrelse/Ewa Arnaryd

Jag vill hälsa till alla som läser det här brevet med Guds frid!

Nu äntligen verkar det ljusna lite när det gäller att få träffas fysiskt eller ska vi säja ”in real life ”som ungdomarna säjer, fritt översatt ”på riktigt”!

Det börjar kännas hoppfullt.

Temat den här söndagen är HELIGA TREFALDIGHETS DAG

Jag vill att Du som läser ska sätta Dej ner gärna bekvämt och läsa bibelberättelsen långsamt och fundera över vad den här texten säger till Dig. Vad betyder den för Dig? Sen kan du om du vill läsa vad jag upplevt när jag läst texten.

Jag har valt en text som talar särskilt till mig och det är inte den föreslagna texten för den här söndagen utan 2: a årgångens gammaltestamentliga läsning.

Andra Mosebok 3:1–15

En gång när Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem till andra sidan öknen och kom till Guds berg, Horeb. 

Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Mose såg att busken stod i låga utan att brinna upp tänkte han: »Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp.« 

Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: »Mose! Mose!« Han svarade: »Ja, här är jag.« Herren sade: »Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.« Och han fortsatte: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.« 

Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud.

Herren sade: »Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten. Jag har hört deras klagorop över sina slavdrivare – ja, jag vet vad de får lida. Därför har jag stigit ner för att befria dem från egypterna och föra dem från Egypten till ett land som är rikt och vidsträckt och som flödar av mjölk och honung, det land där det nu bor kanaaneer, hettiter, amoreer, perisseer, hiveer och jevuseer. 

Nu har israeliternas klagorop nått mig, och jag har själv sett hur egypterna plågar och förtrycker dem.

Så gå nu: jag sänder dig till farao, och du skall föra mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten.« Mose invände: »Hur skulle en sådan som jag kunna gå till farao och föra israeliterna ut ur Egypten?« Gud svarade: »Jag skall vara med dig, och detta är tecknet som skall visa att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten skall ni hålla gudstjänst på detta berg.« 

Då sade Mose till Gud: »Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?« Gud sade: »Jag är den jag är. 

Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.« Och Gud fortsatte: »Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. 

Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte. 

En stilla stund! Vad säger texten till Dig?

Mina tankar:

Jag tänker på Mose som befann sig i Midjans land som flykting. Han hade flytt undan Farao pga. att han dödat en slavdrivare i Egypten.

En av hans egna landsmän hade sagt att de visste vad han gjort. Mose trodde att ingen sett att han dödat och begravt mannen i sanden. Mose flydde för sitt liv.

Nu hade han vaktat sin svärfar Jetros får i många år. Ett ensamt liv ute i markerna.

Men Gud talar till Mose och på ett uppseende väckande sätt. I en brinnande buske, som inte förtärs av elden.

Tänk att Gud vänder sig till honom? Skulle jag ha gjort det?

Trots Moses tidigare liv så talar Gud till honom och ger honom uppdrag.

Uppdraget är stort och Mose har så många invändningar men Gud fortsätter att tala och utrustar honom också.

Gud hade omsorg om Mose, och Gud hade omsorg om sitt folk, deras lidande är svårt och Gud vill befria dem och föra dem till ett land som flyter av mjölk och honung.

Gud har omsorg om Dig och Mig och om sin församling (vår församling).

Vem är Gud?

’Jag är’ 

Gud fortsatte: »Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. 

Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte. 

GUD ÄR ALLT!

Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen.

Rom 11:36

Du och Jag är trygga i hans omsorg. Gud vill tala till oss och leda oss, både som individer och som församling.

Herren välsignar dig och bevarar dig 

Herren låter sitt ansikte lysa över dig och är dig nådig.

Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin frid och fred. 

I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.

Amen

May Åkerström