Betraktelse sönd 16 maj av Per Johan Rahm

Guds frid vänner!

Jag vill inför den kommande söndagen dela några tankar utifrån söndagens psaltartext från psalm 33 v18 – 22.

I denna psalm hittar jag några nyckelord att ta med sig in i vår fortfarande annorlunda vardag. Många med mig gläds åt vaccin som ger hopp om att åter kunna mötas till fysiska gudstjänster.

Det första ordet jag vill lyfta är respekt. Ja, du hittar inte just det ordet i texten men däremot står det ”frukta honom”. När det står frukta Gud så innebär det inte att vi ska vara rädda för Gud utan att vi ska respektera och visa vördnad för honom. Gud tar hand om dem som ger honom respekt och vill följa honom.

Nästa ord jag stannade inför var hoppas. Hoppas på Gud är att visa tillit till honom, att han ska på något sätt ska möta det vi hoppas på. Jag tror att vi hoppas på Gud varje dag i stort som smått. Vi reflekterar inte ens över att vi hoppas på Gud. Inte heller att han svarat på vår bön, för det är en del av vårt vardagsliv med Gud, med Anden, hjälparen, som vi kommer att lyfta under nästa helg Pingsten. Att ha Gud och den heliga anden med oss i vardagen blir det vanliga för oss. Något vi vänjer oss vid, så att det inte känns annorlunda.

Min Pappa predikade en gång i ett litet kapell en liten bit utanför Örnsköldsvik. Efter Gudstjänsten fick han berättat för sig att ett par personer i samlingen hade sett två änglar som stod bredvid honom när han predikade. De var alldeles till sig och undrade om det inte känts alldeles speciellt denna kväll. Men pappa hade inte känt något särskilt, så han konstaterade att det speciella var inte att de var där, det var de nog alltid, men det speciella var att de som sett dem hade fått göra det.

 Längre ner i texten står att vi ställer vårt hopp till honom för att han är vår hjälp och sköld. Han är vårt beskydd.

Nästa ord jag tänker på är nåd. Ett centralt och viktigt ord i hela vår bibel. Gud beskrivs som nådig och barmhärtig. Nåd kan man aldrig förtjäna. När israeliska barn går och köper sitt lördagsgodis idag använder de det hebreiska ordet för nåd. De vill ha lite extra på toppen när man väger in godiset för pengen de har. Det extra som försäljaren inte behöver ge är nåd. Gud ger inte nåd på grund av vad vi gör utan för att han älskar oss!

”Han räddar dem från döden och håller dem vid liv i hungertid” även i pandemitider behöver vi i vår del av värden inte svälta. Däremot har bristen på sociala kontakter för många varit en sorts svält som tärt på många. Men Gud håller oss vid liv. Vi får sätta vårt hopp till nådens Gud.

Till sist vill jag lyfta orden förtröstan och glädje. Känna förtröstan gör man när man har tillit. Visst känns det tryggt med en Gud vars signum är nåd och barmhärtighet. Att ha sin förtröstan till honom ger en glädje som bär även i sorgens och bekymrens tid.

Jag slutar med den sista versen i psalm 33 och önskar er alla en välsignad helg. Herre låt din nåd vila över oss, ty vi hoppas på dig.”                                                

Per-Johan Rahm