Nattvardsgudstjänst
Årshögtid Palmsöndagen Vägen till korset
Söndagen den 28 mars 2021
Välkomna till en annorlunda samling. Vi befinner oss på olika ställen men Guds folk har en gemenskap som sträcker sig långt bortom vanliga gränser. Vi får be och tacka Gud för de beslut som har fattats igår och vi får be om en framtid i det nya verksamhetsåret och tacka för de möjligheter vi får. Vi ser fram emot att fira nattvard med varandra.
Vi inleder påskveckan.
Dagens texter
Texternas sammanhang:
1. Den judiska påsken firas till minne av att Gud befriade israeliterna i Egypten från slaveriet. Mose har fått instruktioner om hur detta skall firas.
2.Hebreerbrevets författare svarar på varför Kristus sändes till världen.
3-Jesus och hans lärjungar skall fira påsk. Vi läser om hur de tar sig an själva intågandet i staden.
Andra Moseboken 13:6–10 (text 1)
i sju dagar skall du äta osyrat bröd, och den sjunde dagen skall det hållas en fest till Herrens ära. Alla de sju dagarna skall du äta osyrat bröd, ingenting syrat får finnas hos dig och ingen surdeg någonstans i ditt land.Den dagen skall du säga till din son: ’Detta sker till minne av det som Herren gjorde för mig då jag drog ut ur Egypten.’ Som ett märke på handen och ett tecken på pannan skall detta påminna dig om att Herren förde dig ut ur Egypten med sin starka hand, så att hans lag alltid är på dina läppar. Du skall följa denna stadga år efter år vid den bestämda tiden.
Hebreerbrevet 2:14–18 (text 2)
Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv. Det är ju inte änglar han tar sig an. Nej, Abrahams ättlingar tar han sig an, och därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och kunna sona folkets synder .Eftersom han själv har prövats och lidit kan han hjälpa dem som prövas.
Markusevangeliet 11:1–11 ( text 3)
När de närmade sig Jerusalem och var vid Betfage och Betania vid Olivberget skickade han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme. När ni kommer in i den hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den.” De gav sig i väg och såg en ungåsna stå bunden ute på gatan vid en port, och de tog den. Några av dem som stod där frågade: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?” Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå. De ledde åsnan till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. Och de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in i Jerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent.
Betraktelse
Hosianna är ett hebreiskt uttryck som betyder ”Herre, hjälp oss!” eller ”Herre, ge oss seger!” men också användes som ett hyllningsrop likt vårt ”Leve!”. De folkskaror som mötte Jesus då han kom till Jerusalem hälsade honom med ropet ”Hosianna, Davids son!” i övertygelse eller förhoppning om att han var den väntade Messias som skulle besegra och driva ut de romerska ockupanterna. Det hebreiska namnet/ordet Y’shua är en förkortad form av Yehoshua/Jehoshua och betyder ”Jehova (Jahve) räddar”, dvs ”Herren räddar” eller ”Gud är räddningen”.Namnet ”Josua” är samma namn som på grekiska blir Iesous, på latin Iesus – och därav på svenska ”Jesus”. Josua och Jesus hade alltså egentligen samma namn, Y’shua. Detta är inte bara ett namn utan en identitet.
Människor går ut och sjunger, rycker av palmblad och lägger sina kläder på gatan. Det är inte det som de vanligtvis gör. De är till sig av glädje och gör något ovanligt för att försöka uttrycka denna känsla.
Vi kan uttrycka glädje utåt. Det finns också en inre, själslig glädje som inte alltid uttrycks på samma sätt. Det är när vi, som är skapade av Gud upplever ett gudomligt möte och när vår ande och Gud möts, när allt stämmer, så är det som om kroppen inte riktigt kan hantera det på det sätt vi är vana vid. Upplevelsen vi har inom oss går inte riktigt att uttrycka i ord och handling. Den är större och berör oss på ett särskilt sätt.
Gamla testamentets profetior uppfylls en efter en. Gud har en tidsplan på när han visar sig i historien på ett särskilt sätt. Vi möter honom därför att han söker upp oss. Han rider in i Jerusalem. Folket väntar sig seger, men det kommer att dröja innan de förstår. Jesus själv visste nog vad som väntade men hur ska vi kunna förstå detta fullt ut. Vi är på väg till korset och ett avgörande för hela världen. Vi får möta Honom igen efter Hans död och uppståndelse och vi får se Honom den dagen allt skall återställas till det som det var tänkt från början. Jesus Kristus kommer ridande på en åsna. Stridsvagnar var hästar som var i krigets tjänst. Höga herrar kom till häst, men de som är ringa, enkla och andras tjänare använde åsnan. De visar en del om budskapet om vem människosonen var. Detta är också en del av Hans identitet. Hans gärningar visar vem Han var och är.
Judarna skulle fira påsk och det var mycket folk i rörelse. De romerska soldaterna skulle se till att det var lugnt i staden. När Jesus kom på en åsna så såg det inte så hotfullt ut. Kristus bar dock på Guds kraft och den syns inte alltid utanpå. Den kraften är dock så stark att den kan förändra hela universum. Det finns en plan om upprättelse. Jesus Kristus själv ingår i denna gudomliga plan och vi får vara med. Vi är med i de utvalda som Han kommer till. Vi sitter här och hämtas in.
Jesus Kristus är vår räddning. Han ger oss liv i överflöd. När vi prövas så tar Han emot oss.
Vägen till korset är lång och svår, men den vägen är också vägen genom korset och från korset.
Dagens psaltartext beskriver den som bygger sitt rike där vi får bo. Låt oss alla tillsammans idag tacka Herren.
Psaltaren 118:19–29
Öppna för mig rättfärdighetens portar!
Jag vill gå in och tacka Herren.
Här är Herrens port,
här får hans trogna gå in.
Jag tackar dig för att du hörde min bön
och blev min räddning.
Stenen som husbyggarna ratade
har blivit en hörnsten.
Detta är Herrens eget verk,
det står för våra ögon som ett under.
Detta är dagen då Herren grep in.
Låt oss jubla och vara glada!
Herre, hjälp oss!
Herre, ge framgång!
Välsignad den som kommer i Herrens namn!
Vi välsignar er från Herrens hus.
Herren är Gud. Han gav oss ljus.
Ordna er till procession, med kvistar i händerna,
ända till altarets horn!
Du är min Gud, jag vill tacka dig.
Min Gud, jag vill höja ditt lov.
Tacka Herren, ty han är god,
evigt varar hans nåd