Junfru Marie bebådelsedag Hellen Tolf Dahl

LIDAKYRKAN

Jungfru Marie bebådelsedag söndagen den 21 mars 2021

Guds mäktiga verk

En skriftlig betraktelse i väntan på att vi åter får samlas i större grupper i kyrkan på gudstjänst

Lidakyrkan Besöksadress: Mulstavägen 11, Västerhaninge

Postadress: Box 114 , 137 22 Västerhaninge

www.lidakyrkan.se   telnr: 08- 500 296 30, pastor 070-598 43 65

För gåvor plusgiro 14 44 35 -5. SWISH 123 157 9515

Psalmförslag för denna söndag:

1  Gud vår Gud, vi lovar dig

15 Halleluja sjung om Jesus

37 Kristus är världens ljus

164 På tröskeln till Marias hem

205 Vila i din väntan

530 Alla källor springer fram i glädje

532 Salig du och högt benådade

  

Söndagens ämne:

Jungfru Marie bebådelsedag har som helgdag firats sedan slutet av

600-talet. Själva festdagen har firats redan på 400-talet.

I vår tid firas den på någon av de söndagar som infaller mellan den 22 och den 28 mars, om dessa söndagar inte är palmsöndagen eller påskdagen. Vi är i fastan och denna söndag blir som en liten fest mitt i den.

I vissa traditioner är detta en av årets stora Mariafester. Vi firar Guds mäktiga verk genom Maria. Vi firar att Gud har utvalt Maria som bärare av Guds Son.

Vi firar att Maria vågade svara ja till Guds kallelse. Gud ger oss genom Maria urbilden av kyrkan och vi lär oss här att leva med överlåtelse. VI firar också att bebådelser sker även i vår tid. Varje dag i våra liv kan vi få möta Gud i ett pågående mäktigt verk. Gud är med oss varje dag och besöker oss där vi befinner oss.

Bön: (hämtad ur ”kyrkokalendern 2020-2021)

O Gud, som utvalde Maria att bära och föda Jesus till världen.

Tack, för hennes ja och mod att överlåta sig åt din vilja.

Hjälp oss idag att säga vårt ja till dig,

så att du kan fortsätta ditt mäktiga verk genom oss.

I Jesu Kristi namn, Amen.

Läs gärna texterna för dagen:

Jesaja 7:10–14

Vidare sade Herren till Achas: ”Begär ett tecken av Herren, din Gud, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” Men Achas svarade: ”Nej. Jag vill inte sätta Herren på prov.” Då sade Jesaja: ”Lyssna nu, Davids ätt! Är det inte nog att ni misstror människors förmåga, skall ni också misstro min Guds förmåga? Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’.

Romarbrevet 8:1–4

Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. Därmed kunde lagens krav på rättfärdighet uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur.

Lukasevangeliet 1:26–38

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

Betraktelse:

Var inte rädd säger budbäraren till Maria om vad som kommer att ske. Budbäraren ställer ingen fråga om Maria är med på detta, utan budbäraren med sina ord bekräftar Marias inre egen uppfattning om vad som är meningen med hennes liv. Orden överraskar men hon tar emot dem. Livet har förberett henne på något sätt. Hon ställer däremot frågor om hur detta ska kunna ske. Där kan vi kanske känna igen oss från våra egna tillfällen i livet när vi har prövningar. Vi ställer frågan ” hur ska detta kunna ske?”

Tro är en förvissning om det vi inte kan se och ta på.  Det finns en andlig dimension som vägleder oss. Därför ska vi också pröva det som kommer till oss och inte hänge oss åt allt. Vi har ett förnuft. Ingen annan ska leda oss utan att vi har prövat det. För den gudomliga logiken är av annat slag.

Var hälsad du högt benådade! Säger budbäraren. ”Högt benådade!” Det är inte så vi brukar hälsa varandra men vi kanske skulle tänka så när vi möter varandra. Den grekiska grundtexten kan betyda ”den som har blivit utvald”.  Detta utmanar oss. Gud väljer oss var och en för ett visst uppdrag.

 Maria var den som fick bära Jesus och vi går efter henne och vittnar om honom. Vem vill byta med henne? Bli en flykting som flyr för sitt liv med soldater efter sig, som har i uppdrag att döda hennes barn. Att vara den som får se sin son upphängd, torterad och dödad på ett kors. Vi delar hennes tro och tillit på att vi får leva om än vi dör, men vägen dit är inte enkel.

Hur hittar vi det hoppet i vardagen? Ja vi kan börja med att när vi ser oss själva i morgonspegeln så kan vi utropa till oss själva och till varandra där hemma ” god morgon du högt benådade! Det är en verklig påminnelse om hur viktiga och hur utvalda vi är av Gud. Han som har skapat allt liv.

Var lyhörda, kloka och lite lagom. Det finns en tid för allt. Med budskap liksom ”gudskap” så ska det ske i samband med undervisning.

Det gäller att fördjupa sig i det vi får tag i. Annars blir det flyktigt, något som fladdrar förbi. Hos Maria gick det på djupet. Paulus skriver i Romarbrevet Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, Han gav Gud äran och var förvissad om att det Gud har lovat kan han också infria.
Detta ska vi komma ihåg. Gud håller sina löften. Det gjorde han långt före Maria och långt före profeterna. Han gör det nu och han gör det långt efter att vi har levt. Han gör det för det är pågående alltid. Han är A och O, början, slutet och evig.

Världens nyheter blir allt värre upplever vi och allt blir hårdare. Kom då ihåg Guds löften. För slutet blir desto bättre. Det eviga slutet i evig frid.

Mycket är bättre än det var tidigare. Vi måste se möjligheterna och de goda sakerna. Gud har en plan och vi finns mitt i den. Vi skall hjälpa varandra. Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud!

Var inte rädda alla ni som har funnit nåd hos Gud!

Vila i mig säger Herren, jag för dig dit du finner ro.

Det är gott att leva.

Gud vill er väl, ni högt benådade. Amen.

Hellen Tolf Dahl