Betraktelse inför Fastlagssöndagen den 14 februari 2021
Alla hjärtans dag
Hej
Jag vet inte hur du har det? För mig blir det svårare och svårare att förhålla mig till den rådande situationen. Egentligen tycker jag att jag borde vänja mig. Men kanske är den nuvarande situationen alldeles för onaturlig för en människa som verkligen tycker om att möta andra människor och dela livets händelser?
Häromdagen mötte min syster och jag en okänd man i skogen på vår promenad, han talade och talade och till sist presenterade han oss för hunden och sen föll det sig naturligt att också vi presenterade oss för varandra.
För mig blev Hjalmar Gullbergs dikt levandegjord.
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas ifred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Ändå är jag inte helt isolerad jag smiter ut lite ibland. Kylan nu gör inte livet lättare, missförstå mig inte, jag tycker verkligen att det är vackert och njuter av promenader och allt det gnistrande vita. Men värmepannan går på högvarv och jag tänker på alla dem som inte har ett hem och måste klara sig i kylan. Jag blev glad när jag läste om att många kyrkor öppnar för hemlösa på nätterna.
Vi hittar också vägar att mötas på olika sätt. Jag tror att Gud vill inspirera oss och göra oss kreativa så att vi kan ha omsorg om varandra.
Nu vill jag läsa texten som är föreslagen för den här söndagen. Den är hämtad från Lukasevangeliet 18:31-43
Tredje förutsägelsen om Människosonens lidande
31Han samlade de tolv omkring sig och sade till dem: ”Vi går nu upp till Jerusalem, och allt som profeterna har skrivit om Människosonen skall gå i uppfyllelse. 32Han skall utlämnas åt hedningarna, de skall håna och skymfa honom och spotta på honom, 33och de skall prygla honom och döda honom, och på den tredje dagen skall han uppstå.” 34Av detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem, och de kunde inte förstå vad han sade.
En blind man utanför Jeriko botas
35När Jesus närmade sig Jeriko satt där en blind vid vägkanten och tiggde. 36Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. 37Man talade om för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, 38och då ropade han: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.” 39De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade ännu högre: ”Davids son, förbarma dig över mig.” 40Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom närmare frågade Jesus: 41”Vad vill du att jag skall göra för dig?” Han svarade: ”Herre, gör så att jag kan se igen.” 42Jesus sade: ”Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig.” 43Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
Lärjungarna är på väg tillsammans med Jesus som så många gånger tidigare men nu har det förändrats Jesus talar gång på gång om att han ska dö. Jag tror att det oroade lärjungarna, inte var det något sådant som de hoppats på.
Han var ju deras räddare som kunde förändra allt. De hade ju sett prov på så många under och de hade varit med om att Jesus klarat dem ur så många svåra situationer.
Skulle deras Mästare bara ge upp och låta sig dödas? Tankarna snurrade runt, runt. Och vad skulle det bli av dem? De hade givit upp allt, lämnat allt och följt honom.
Runt omkring dem stod naturen i blomning men de märkte det inte. De gick tillsammans med många andra på väg mot Jerusalem och det årliga påskfirandet.
När de kommer nära Jeriko så ropar någon högt och frågar vad är det som händer han får till svar att det är Jesus från Nasaret som kommer. Då ropar han ännu högre
”Davids son, förbarma dig över mig.” Människor försöker tysta honom men han upprepar ännu högre ”Davids son, förbarma dig över mig.”
Tror ni Jesus går förbi?
Nej han stannar och ber dem leda mannen fram till honom. Jag tror att Jesus visste vad mannen ville ja rent av behövde. Det är inte lätt att vara blind inte då och inte nu.
Jesus frågar ”Vad vill du att jag skall göra för dig?”
Mannen får själv säja vad det är som han önskar av Jesus och Jesus svarar att ”Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig”
Det blir jubel och lovsång härligt!
Vad betyder det här för dig och mig idag? Vi som kanske är oroliga och vilsna har svårt att se vägen framför.
Vi vet inte riktigt vad som väntar oss men när vi vänder oss till vår Herre och Mästare så möter han oss och ger oss vad vi behöver, ja allt vi behöver.
Han vill att vi ska uttrycka vad vi vill, vad vi önskar oss
Han gick kärlekens väg för Dig och Mig den innebar ett stort lidande men
också seger över all ondska.
Episteltexten är ”Kärleken lov” läs den gärna Kor13:1-13
Jag ber:
Herren välsignar dej och bevarar dej
Herren låter sitt ansikte lysa mot Dej och visar dej nåd
Herren vänder sitt ansikte till Dej och ger Dej sin frid och fred
I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn
Amen
Varma hälsningar